www.svantelysen.se

Länkar

Kontakt

Navigation

Bildgalleri

Bohusfilmer

Grönlandsfilm

Övriga filmer

Körsång

Böcker

Föredrag

Montage

Vildmarksår

Om Arktis

Om isbjörnar

Solhöjder

Kajakturer

Utställningar

Svalbard 2009

Radioprogram

Artiklar

Svalbard 2009

Sommaren 2009 bjöd på en upplevelserik och lite annorlunda paddling längs norra Isfjorden på Svalbard tillsammans med Staffan Strive och Håkan Langley som båda arbetar på rederiet Transatlantic i Skärhamn på Tjörn.

30 juni klev min flickvän Jannike, Håkan och jag ombord på en transportbåt i Fiskebäck utanför Göteborg för vidare färd till isbrytaren Oden som för tillfället justerade in ett nytt manöversystem på Rivöfjorden. När detta var färdig framåt eftermiddagen bar det västerut i vackert sommarväder och stilla vatten. God mat och en härlig besättning gjorde resan upp längs norska kusten till ett rent nöje. Utanför Lofoten försämrades vädret, men istället började det synas allt fler valar som blåste runt fartyget.

8 juli närmade vi oss i skingrande dimmor den solbelysta Adventsfjorden där vi lade oss på svaj en bit utanför Longyearbyen. Efter att ha blivit transporterade in till land med Odens arbetsbåt Hugin möttes vi av Staffan och hans fru Ingela som anlänt med flyg några dagar tidigare. Jannike var tvungen att ta första bästa flyg söderut för att arbeta.
Ett par dagar senare seglade Ola Skinnarmos båt Explorer of Sweden med besättning in till Longyearbyen på väg runt Svalbard inför den stora expeditionen längs Nordostpassagen. På aftonen bjöd Staffan besättning och paddlare på god middag på restaurangen Kroa. Dagen därpå förevigades vi alla, dvs Oden, Explorer och kajakpaddlare fotografiskt ute på fjorden.

Langley, Oden och Explorer möts ute på Adventfjorden.

Nästa morgon lastade Staffan, Håkan och jag kajaker och utrustning ombord på turbåten Langöysund för att komma till den nedlagda kolgruvebyn Pyramiden där själva paddlingen skulle starta. Åtta dagar senare och med en massa upplevelser i minnet nådde vi Trygghamna vid Isfjordens mynning där Ola och Explorer efter fullbordat varv runt Svalbard plockade upp oss för vidare transport till Longyearbyen där Ola under kvällen bjöd på grandios middag på den legendariska restaurangen Huset.

Fika i lä. Från vänster: Svante Lysén, Håkan Langley och Staffan Strive.

Under färden skrev Staffan dagliga reserapporter som publicerades på resedagboken.se Läs dem här

Spännande läsning är också att följa Ola Skinnarmos och Explorers färd längs Nordostpassagen där de bl.a besökt Murmansk, nentserna på Novaja Zemlja och det lilla samhället Dickson som på 1800-talet namngavs av A.E.Nordenskjöld efter Vegaexpeditionens huvudsponsor Oscar Dickson i Göteborg. För tillfället (23 augusti) seglar Explorer i god vind österut efter att ha kämpat sig genom en omfattande ispropp i närheten av Rysslands nordligaste udde Kap Tjeljuskin.

Följ Nordostpassagen 2009 på www.skinnarmo.com

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Bilder Svalbard 2009

Håkan på väg ut mot isbrytaren Oden på Rivöfjorden.

Oden närmar sig.

Jannike njuter av utsikt och färd.

Inspektion av utrustningen i en av containrarna på akterdäck. (Foto: Jannike Kihlberg)

Efter några dagar börjar vinden tillta.

Herr och fru mindre korsnäbb slår sig något utmattade ner på Oden 12 sjömil
utanför norska västkusten.

Odens befälhavare Mattias Peterson synar en av fripassagerarna.

God mat, trevlig besättning och mycket annat gjorde den åtta dagar långa resan
med Oden till en oförglömlig upplevelse.
Från vänster: Kristian Alexeus, Einar Sjöbom och Lars-Åke "Lellen" Hansson.
(Foto: Håkan Langley)

Grillfest i kvällsolen. (Foto: Jannike Kihlberg)

På Barentshavet och längs Spetsbergen är det rätt dimmigt, men under inseglingen
i Isfjorden börjar solen bryta genom.

När Oden närmar sig Longyearbyen är det klart och riktigt varmt i luften.

I Longyearbyen återförenas paddelgänget. Från vänster Staffan, Svante och Håkan.
(Foto: Ingela Strive)

Sortering av mat och utrustning utanför vår conteiner i Longyearbyen.

Middag på Kroa. Från vänster Tom Arnbom (WWF), Ola Skinnarmo (expeditionsledare),
Anders Eriksson (kapten på Explorer), Per Magnus Sander (Polar Quest), Ingela Strive.

Tre förväntansfulla gossar på väg med Langöysund till Pyramiden.

Den ryska kolgruvebyn Pyramiden köptes av svenskarna 1926 och lades ner 1998.

En inbyggd bergsbana leder upp till gruvan på det pyramidformade berget.

Nu ligger byn helt öde med den vackra Nordenskjöldsbreen som en vacker fond i bakgrunden.

Framåt kvällen är kajakerna färdigpackade. Det är soligt och klart, men det blåser för mycket
så vi beslutar oss för att avakta natten. Staffan till vänster och Håkan till höger.

Nästa dag är det mulet och betydligt lugnare.
Med stor inspiration följer vi Billefjorden ut mot den stora Isfjorden.

Nedanför fågelfjället Skansen växer stora mängder polarflock.

På väg över kalla vatten mot okända mål.

Svante har visst kommit på efterkälken. (Foto: Håkan Langley)

Strandhugg nedanför de branta klipporna vid Kap Thordsen
för att besöka det legendariska Svenskehuset.

Det krävs lite avancerad klättring uppför den välvittrade branten.

Svenskehuset, som är Svalbards äldst bevarade hus, byggdes på initiativ av A.E.Nordenskjöld 1872
intill en lovande fosforfyndighet, men har även används som forskningsstation.
Här utspelade sig också tragedin då 17 norska sjömän dog av blyförgiftning
efter att ha ätit stora mängder ur dåtidens konservburkar.

I väntan på vågen som skall befria kajaken från stranden. (Foto: Staffan Strive)

Efter besöket i Svenskehuset fortsätter färden längs den branta klippkusten.

Staffan fixar mat vid en bordsliknande häll med fin utsikt.

På väg mot fångststationen Kap Wijk.

Det är skönt att komma iland efter en dag på havet.

Å andra sidan är det härligt att komma ut på vattnets fria vidder efter en natt på land.

Det bästa är omväxlingen. Det finns ju så mycket att upptäcka både på land och vatten.

Fjällsippor. I bakgrunden fjället Kapitol i Ekmanfjorden.

Under den arktiska sommaren spirar tundran i alla färger.

Purpurbräcka...

...och den snarlika fjällglimmen.

Kantljung

År 1896 kalvade plötsligt hela Selstromsbreen och gled ner som en jätteplog i Ekmanfjorden.
Resultatet blev att fjordbotten skyfflades upp på Coraholmen som nu bjuder på ett säreget landskap.

Överallt finner man relativt färska snäckskal ...

...och förstenade korallfossiler av lite äldre datum.

De delar av ön som inte blivit täckt av bottenmassorna visar upp en lite grönare profil.

Efter en uppiggande promenad på den märkliga Coraholmen är hög tid för lite middag.

Att färdas under lång tid är att leva den lycklige nomadens liv.

Landskapet och vädret är under ständig förändring.

Vattenfallet dånar, vattenångan virvlar och marken grönskar.

Även de sterilaste kantmoräner bjuder på mysiga lägerplatser...

...men det är nog utsikten som gör det.

Ibland blir det matlagning i tältet. Här steker Staffan vegetariska grytbitar som serveras
med ris och torkade grönsaker. Mums!! Mycket billigare, godare och bättre än frystorkat.

På väg mot Nansenbreens spruckna glaciärfront.

Bäst att hålla avstånd. Rätt som det är kan ett stort isberg kalva ner i vattnet.

På tur uppför Sveabreen. Oftast är det någorlunda riskfritt att färdas på glaciärer om ytan
är snöfri och täckt med morän. (Foto: Staffan Strive)

Det är en mäktig och lätt hisnande känsla att vandra längs glaciärsprickor och avgrundshål.

Efter glaciärvandringen sitter det fint med lite varm fruktsoppa.

Väl ute på vattnet igen blir det stundom trångt mellan isklumparna.

Nedanför breefronterna händer hela tiden något. Det smäller och dånar när isen kalvar.
Nyfikna sälar dyker upp. Tretåiga måsar och tärnor fiskar i de näringsrika vattnet.
Det knäpper i isklumparna som flyter förbi.

Tungt nedlastad, men lycklig med att färdas i den friska arktiska luften.
På akterdäcket: packsäck med liggunderlag och tält.
På fördäcket syns kameralåda och kompass.
(Foto: Staffan Strive)